Två korta = ett långt?

Söndag betyder ju långpassdag för mig, men idag har jag haft lite pyssel att stå i och det var svårt att hitta ett par timmar i sträck för att springa långt. Jag läste en gång i Runner’s World om att dela upp långpasset i två delar, och att det ska vara skonsamt för kroppen att få några timmar av återhämtning mellan passen. Inte helt ologiskt och just idag passade det bra att testa.

Tog således de första 10 kilometrarna imorse och nu på eftermiddagen blev det 7 till. Totalt har jag alltså fått ihop 17 kilometer idag, vilket är tillräckligt för mitt krav som innebär att få till ett pass över 15 kilometer under helgen. Det andra passet kändes mycket piggare och lättare än det första, men det kanske inte är så konstigt med tanke på att det första ägde rum innan frukost.

Kroppen känns ungefär tio gånger piggare än när jag har sprungit 17 sammanhängande kilometer, men å andra sidan är det ju lite ”fusk” att dela upp det såhär. Tanken med mina långpass är ju att jag ska tvinga kroppen att jobba under en längre tid än den är van, och vilar jag mitt i blir det ju självklart inte samma sak. Samtidigt känns 10 plus 7 kilometer bättre än ”bara” 10, så jag är ändå riktigt nöjd med min söndag!

 Dubbla pass = dubbel glädje.