Trött och taggad

Det är en något decimerad form av Helena som har landat hemma i en lägenhet som skulle behöva städas. Natten bjöd inte på sådär överdrivet mycket sömn eftersom någon hade planerat in galapremiär av den tredje och sista filmen i Snabba Cash-trilogin dagen innan fröken filmkritiker-på-fritiden hade första kunden klockan 7 på morgonen, och tröttheten när jag stämplade ut från stans bästa gym klockan 18 var rätt påtaglig. Övervägde att slumra en stund mot axeln på den okände killen i sätet bredvid, men skonade honom och passade på att svara på lite mail och boka in lite kunder istället. Busskontor liksom.

Sängen lockar redan såhär strax innan 20, men tvättmaskinerna jobbar och två väskor ska packas. En som ska med på en tidig flight imorgon tillsammans med mig och ett gäng som Terese har dragit ihop, då vi lämnar huvudstaden över dagen för att besöka ett av Sveriges träningsparadis – STAC. Jag har aldrig varit där men har länge varit så nyfiken på stället, och det ska bli grymt kul att äntligen få komma dit! Den andra väskan ska sedan på kvällen med mig åt andra hållet via en snabb mellanlandning och ett par timmar sömn hos mamma, för att på lördag åka vidare till Sälen för lite äventyr.

Jag är verkligen trött på gränsen till att somna stående, men glädjen inför en helg som kommer att bli hur kul som helst övervinner tröttheten med hästlängder. Vi har bara ett liv va?

Skumpa på en annan galapremiär är Fireball på Snabba Cash-premiären. Är ofattbart glad att jag drack noll stycken.