Semesterlöpning

Jag har semester, ni kanske märker det. Min dator har nämligen också semester och det blir inte så mycket skrivet. Jag skriver visserligen en hel del, men inte här på bloggen utan annat som ni får läsa tids nog. Snart.

Idag tog jag och mamma en biltur långt ut i skogen (jag passade på att sova en extra timme utöver de åtta jag sov inatt) för att se om hjortronen har klarat den kalla våren och sommaren. Det hade de och om någon vecka eller två drar vi på oss stövlarna och fyller upp frysen med skogens guld…längtar!

På vägen hemåt släppte mamma av mig i skogen i Läde där det var en lagom(?) löpsträcka kvar hem. De första 14,5 kilometrarna gick i ganska bra tempo längs med den vackra Vasaloppsleden (som jag ju har harvat mig igenom i dess fulla längd tidigare…) och när jag hade sprungit 5,5 kilometer – sträckan som även är min sträcka på årets Vasastafett om en månad – dök mamma helt oväntat upp precis innan Eldris med vatten (tack!). När jag sprang genom målportalen i Mora var det ynka 3,5 kilometer kvar till mamma och väl hemma och lagom tills spöregnet hade satt igång stod klockan på ganska precis 18 kilometer.

Jag älskar frihetskänslan i skogen och jag älskar att springa utan mål, krav och tidspress…och jag avgudar kombinationen mer än jag kan förklara.