Så jävla onödigt!

Jag har inte alltid varit intresserad av att röra på kroppen, och som tonåring hade jag andra intressen som inte innefattade särskilt mycket svett och endorfiner. Visst var jag med och tog ett junior-SM-silver som shortstop i det lokala softball-laget innan jag fyllde 15, men min fysiska aktivitet sträckte sig inte utanför softball-planen och min slitna handske…och ska jag vara helt ärlig så började jag med just softball enbart för att jag var intresserad av en äldre kille i a-laget i baseball. Sen visade det sig ju vara vansinnigt kul, men det är en annan historia.

Anyway. När jag var 12-13 år kom min mamma på mig och min bästa kompis Malin när vi tjuvrökte. Att barn i den åldern ens fick köpa cigaretter på den tiden kräver en helt egen diskussion, men så var det iallafall. Jag kommer fortfarande ihåg skammen när mamma konfronterade mig med det hemma i köket, jag bad om ursäkt och skämdes så mycket att jag började gråta. Som tonåring är man dock inte värst konsekvent och man glömmer rätt snabbt, och ett par år senare stod jag ändå där på folkets park och ”feströkte” tillsammans med alla andra som hade gjort samma idiotiska val. Om det berodde på att mamma – trots tillrättavisningarna – själv fortsatte att röka ska jag låta vara osagt, men det påverkade självklart.
Det här feströkandet pågick ett bra tag, uppemot 10 år faktiskt(!). Såhär i efterhand känns det helt bisarrt att jag var ”tvungen” att ha en cigarett i handen när jag stod på dansgolvet, ”för att ha någonstans att göra av händerna”. Ok att jag är en rastlös person, men kom igen! Ni minns själva hur kläder och hår luktade på den tiden folk fick röka inne på krogen…och känslan att man själv hade dragit i sig uppemot ett paket på en kväll gjorde inte saken bättre vill jag lova. Dagen efter mådde man som en sophög, ville aldrig mer se en cigarett…men nästa gång man var ute var det dags igen. Och så rullade det på år efter år, men jag rökte aldrig i något annat sammanhang än i samband med fest. Märkligt kan man tycka med tanke på alla som säger att det är omöjligt att hålla sig ifrån cigaretterna när man väl har börjat. Jag hävdar att det handlar om att viljan att låta bli inte finns där.

En dag sa jag hur som helst stopp. Jag kommer inte alls ihåg varför och hur det gick till, men jag misstänker att det var i samband med att mitt intresse för träningen började vakna. Att träna och röka är liksom ingen bra kombination med tanke på att all skit man drar i sig från en cigarett slåss med det så viktiga syret om platserna på de röda blodkropparna. Ju mer skit i blodet, desto jobbigare för syret att transporteras…ja, ni fattar ju själva att det inte är någon vidare hit. Jag skäms att jag misshandlade min kropp under de där åren, men jag kan ju inte förneka att det var mitt aktiva val just då. Skrämmande hur korkad jag var.

Idag klockan 12 satte jag mig på Clarion Hotel här i Stockholm. A non smoking generation bjöd tillsammans med Skugge & Co in till en två timmar lång bloggsession om rökning och jag kände att jag inte kunde missa tillfället att få höra hur det står till med rökning bland ungdomar idag. Och jag måste säga att jag blir ledsen när jag hör siffrorna och inser att fler och fler ungdomar väljer att börja röka, trots att färre och färre vuxna är aktiva rökare. Jag blir också ledsen när jag återigen påminns om tobaksindustrins fula knep för att sälja mer av produkter som dödar sina användare. Mest ledsen blir jag när jag hör bloggare stå och säga att de skulle kunna tänka sig att marknadsföra tobak på sin blogg, ”för att det är upp till läsaren att välja vad de vill göra och inte”.

Jag blir så ledsen och uppgiven när jag hör att barn (jo – man är barn när man går i sjuan) väljer att börja röka, och vill bara åka ut till varenda skola och ställa mig på skolgården och skrika ERA JÄVLA IDIOTER, men jag inser ju att det verkligen inte är lösningen på att försöka få dem att inse att de ger sig själva en onödigt tidig biljett till himlen. Det finns ju de facto inte ett enda argument för rökning!

Men hur ska man göra – vad anser ni är det bästa sättet att nå ut till ungdomarna och hur många av er slösar bort pengar på tobak (och varför?)?

Tror ni att bilder som denna hjälper!? 
Vore kul att veta hur mycket pengar som trillade in på Robert Pattinson konto… 

…och efter två timmar med fantastiskt bra info och diskussioner som kändes kloka och vettiga skakade jag lite på huvudet när sex(!) av de kanske 30-40 bloggare som var där stod utanför ingången och…rökte. Jag promenerade istället hem i solen och kände mig extra nöjd över att jag har valt bort den där skiten för resten av livet.