>Weeeehaaaaaa!
> Efter gårdagens sockerbaksmälla (tack för att ni är fler som förstår…) är jag nu tillbaka med full kraft!
Sov 9,5 timme(!?), började morgonen med en kolsvart kaffe och gav mig sen ut på en morgonjogg (visade sig bli 7,5 km enligt jogg.se).
Är hemma i dalaorten där jag växte upp, så jag passade på att ta en liten nostalgitur…som en joggande sightseeing 15 år tillbaka i tiden. Förbi softball-planen där jag en gång var shortstop, första sommarjobbet på fabriken, folkparken där minnena fortfarande lever kvar och Siljans strand som alltid kommer att vara speciell.
Batterierna är laddade och insulinet återigen på en normal nivå – jag är redo att ta tag i en ny vecka!
Foto från Nike Convention 2009. Fotograf: Thomas Althin.
try {
var pageTracker = _gat._getTracker("UA-5985076-1");
pageTracker._trackPageview();
} catch(err) {}.
9 kommentarer
Anna
>Tack så mycket, när min egen styrka tryter nångång så är det så skönt att kunna gå in på min blogg och läsa kommentarer som dina. Så tack tack tack! 🙂
Ellinor
>Härlig start på en ny vecka. Hoppas att din måndag blir riktigt, riktigt bra.
Kram
Miss M
>Du är så grymt snygg Helena, vet du det?! =)
Anna
>Välkommen tillbaka :D!
Pain is just weakness leaving your body
>Visst känns det skönt att vara igång igen, trots allt mår man ju som bäst just då…efteråt!!!
Annika
>Oh no! hade nästa glömt att du kollar in min blogg, då måste jag verkligen vara duktig! 😉 haha
Christoffer Hedlund
>Gud va härligt det låter med en morgonpigg morgonjogg! Visst känns det kusligt att springa i sin egen historia, men ändock så underbar!
Kramar från ett regnigt Umeå.
Petra Månström
>Wow, vilken power 🙂 Ahh, nostalgiturer kan vara lite både och – himla hjärtevärmande men också skrämmande…
Emliscious
>stencoola bilden!!
gillar!!