Magkänslan
Om magkänslan i helgen sa att jag skulle boka en biljett och dra till The Big Apple om en månad, så sa samma känsla nej idag när jag fick ett erbjudande om att starta i det sedan länge fulltecknade ING NYC Marathon som går av stapeln två dagar efter att jag har landat i en av mina favoritstäder.
Jag drömmer ju såklart om att springa loppet – det tror jag att de flesta löpare gör – men med tanke på hur min kropp har mått den senaste månaden så känner jag att jag inte vill gambla med min hälsa och oförberedd springa 42,2 kilometer om bara en månad. Loppet har ingen maxtid så jag skulle ju kunna gå runt, men ska jag springa en av världens coolaste marathonlopp så vill jag vara förberedd och ge järnet! Betala dyra pengar för en promenad runt Manhattan är inte min kopp té, och risken att jag öser iväg i full fart trots att jag inte borde är överhängande om jag startar.
Nej, istället tänker jag den 3 november fokusera totalt på att heja allt jag orkar på Lantto och Lantto junior (och Henke som tydligen också ska springa), dricka Starbucks-kaffe, njuta av den fantastiska stämningen och med all säkerhet också gråta en skvätt över att jag inte är med och springer. Sedan går jag förmodligen och köper ett par nya löparskor som plåster på såren. Eller två. Senare tar jag nog en egen runda i Central Park i ett lugnt och skönt tempo och tittar på folk. Det känns bättre i magen.
2011…risken finns att jag sitter här igen om en månad.
7 kommentarer
Sara
helt rätt. magkänslan framförallt!
Sara
framför allt, ska det ju stå! 🙂
Malin
Bra beslut! Kroppen ska man lyssna på, den är klok
Snabba Fötter
Bra, magen brukar ha rätt!
Ann
Alltså SHIT vad du är inspirerande påhittig! Du skapar ett fantastiskt liv. Heja du!
Uppochhoppa
Sanslöst bra förslag om du frågar mig.
Anna (orka mera)
Låter som en bra plan! Även om det kommer att spritta i benen när du ser alla som springer 🙂 Vad fantastiskt att få åka till New York! Jag får hålla mig till nästa år då det är dags för nytt försök på maran!