Om jag hade mitt absolut sämsta benpass i år i torsdags så kanske jag upplevde årets bästa löprunda idag. Ni vet den där känslan när man vaknar tidigt efter 8 timmars  sömn, solen skiner från en klarblå himmel och det är i det närmaste vindstilla, fötterna nästan springer av sig själva och man bara glider fram över marken med ett leende på läpparna. En halvmil ren och skär njutning, trots att tempot låg mycket högre än runda á la mysjogg. Det är precis sådana här dagar jag så gärna skulle vilja spara känslan i en liten burk och plocka fram den de där andra dagarna…dagarna när solen inte skiner i…