Jag hade nästan glömt det, men att ge sig ut på en morgonrunda i Stockholm är verkligen inte detsamma som att göra det ”hemma” i Dalarna. Under semesterveckornas morgonpromenader mötte jag kanske en, ibland två eller tre, personer…uteslutande personer som var ute och gick med hunden. Imorse när jag äntligen (var pigg redan vid 4 men tvingade mig själv att somna om…hej kreativa hösthjärnan som inte har tid att sova!) fick ge mig iväg runt Kungsholmen konstaterade jag att det rör sig lite mer människor i vår huvudstad. Löpare. Powerwalkare. Stavgångare (och en och annan stavsläpare). Hundägare. Jag ljuger inte om jag mötte 100-150 personer under mina drygt 8 kilometer.…