Ja, den där taggtråden jag kände i halsen igår utvecklades till hög feber, en vansinnigt ond hals, rosslande luftvägar och en hosta som känns som att den ska riva sönder hela bröstkorgen. Hela eftermiddagen igår spenderades under dubbla filtar i soffan, och eftersom termometern fortfarande visade 39 grader (mot mitt normala 36,5) imorse så jag gick till läkaren för att kolla vad det är som inte står rätt till. Efter över en timme hos läkaren med blodprov, syresättningsprov (eftersom det är tungt att andas och lungorna gör ont) och EKG konstaterades att det är ett elakt virus som har flyttat in i min kropp, och att det enda jag kan…

Jag kände det redan när klockan ringde igår, att något inte var som det skulle. Så trött som jag var då är jag aldrig på morgonen, inte ens när klockan ringer strax innan 5. Kroppen ville verkligen inte vara med och jag somnade t.o.m. om på bussen till jobbet. Inte likt mig, och ett uppenbart tecken på vad som komma skulle. Mycket riktigt. Efter första kunden var jag helt slut och kallsvettig, och det var bara att vända på klacken och åka hem igen. Sov hela dagen, kände ett kryp i halsen på kvällen och idag är jag kvar i sängen. Jag är väldigt glad att jag inte kämpade emot…