kost

Men vad äter du då?

Ja, den frågan fick jag av en kund igår när vi pratade mat. Eftersom jag även har fått frågan från läsare ett par gånger känner jag att det nu är dags att outa mina rätt så enkla kostvanor. 🙂
Jag har alltid varit väldigt intresserad av kost, även innan jag började jobba i träningsbranschen. Är mån om att veta vad jag stoppar i mig, så matlåda har liksom varit nästan lika självklart i väskan som nycklar och plånbok. Många av mina nära  och kära tycker att jag är petig och kräsen, men hey – det är min kropp och jag har tänkt att leva med den tills jag blir 100. Minst.

Jag försöker utgå ifrån sunt förnuft och dras sällan med i trendiga dieter. Visst kan det vara kul att testa under en period, men jag är alldeles för matbekväm för det och halkar alltid tillbaka till ”min” mat som jag vet att jag mår bra av. Självklart har jag mina brister, men även solen har ju som bekant sina fläckar. 😉

Så, såhär kan en typiskt Helena-dag se ut;

° Jag kliver upp klockan 4.40. Innan jag promenerar mina 4,5 kilometer till jobbet får jag i mig något litet, t.ex. en skopa Holistic Power Meal utblandat med vatten.
° Frukosten intas runt 7 och består av frukt, bär och nötter…olika varje dag beroende på vad jag är sugen på. Just nu är jag insnöad på björnbär, hallon och röd grapefrukt. Ibland toppar jag med yoghurt eller keso, ibland både och (otroligt gott tillsammans!). Krossad kakaoböna ingår alltid som strössel på frukosten numera, och jag äter alltid ett (ibland två) lagom kokt(a) ägg. (snart är det dock havregrynsgrötsäsong, och då ändras frukosten en aning…)
° Vid 11 är jag helt tom i magen, så jag äter lunchen samma tid som byggjobbarna. Min lunch äts allt som oftast kall. Jag äger ingen micro och lagar därför sällan mat som behöver micras. Istället äter jag mest matiga sallader, inte helt sällan bestående av lax (äter fisk 4-5 dagar i veckan), rotfrukter och ett berg med olika grönsaker, även där det som faller mig in för stunden. Just nu är det mycket vitkål, broccoli, paprika, tomat och färska champinjoner. En halv avocado, några nötter och en skvätt olivolja på toppen…och örtsalt såklart. Alltid.
° Tre timmar senare är jag hungrig igen, så vid 14 intas någon typ av mini-frukost. Jag kopierar helt enkelt mitt frukostkoncept men äter den i mindre skala. Jag skulle kunna leva på frukost, det är ju helt klart det bästa målet på hela dagen.
° Nästa gång jag äter blir efter min träning, och då är klockan oftast runt 16-17. En frukt och ett ägg är det vanliga, och har jag tränat länge och hårt ökar jag på mängden.
° Middag blir det när jag kommer hem, oftast vid 20-tiden. En omelett med grönsaker och feta eller mozzarella. En sallad med tonfisk. Älgfärsgryta. Laxfilé med grönsaker och en sås gjord på yoghurt och färska örter. Det kan bli lite vad som helst, och middagen är rätt lik min lunch, bara lite mindre i storlek.

Socker har en väldigt liten, och just nu ingen, plats i mitt näringsintag och jag undviker saker och ting med mjöl eftersom jag vet att min mage, och framför allt mina tarmar, inte gillar det alls. Jag är laktosintolerant och väljer bara laktosfria mejeriprodukter, ostar och smör undantaget eftersom jag äter det så sällan och verkar klara det bra.
Alkohol dricker jag ungefär en gång i veckan, och då oftast i form av min stora svaghet vin. Iskalla, halvtorra Riesling-viner (i synnerhet Dr L…) har tydligen blivit min höstgrej och jag njuter av varje glas.
Kaffe är min drog och det intas i mer eller mindre stora mängder genom dagen, men aldrig på kvällen eftersom jag vaknar 300 gånger på natten då.

Så. Där har ni det i stora drag. Som ni märker är min kost ganska enkel och det ingår inte speciellt många krångliga ingredienser. Jag har en liten regel för mig själv som säger att jag helst inte vill äta saker och ting där jag inte förstår innehållsförteckningen…enkelt och snällt mot kroppen, inbillar jag mig.

Jag säger inte att det här är något facit, men det är en kost som jag mår bra av. Du kanske mår bra av något annat, och det är helt ok. Vi har alla ansvar för vår egen hälsa, och jag försöker axla ansvaret åtminstone 45 veckor per år. Resterande veckor, sommarsemeste, julledighet och en och annan urspårad helg inräknade, kan det bli lite Kalle Anka över hela grejen. Då glider det ner både det ena och det andra som inte ”ska” vara i kroppen, men som jag brukar säga – man kan äta allt men inte alltid.

Frågor eller åsikter? Hit me!

Onsdagens frukost.
Yoghurt, keso, mammas blåbär och hallon, persika och krossad kakao…plus ett kokt ägg såklart.

 

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply
    erika
    14 september, 2011 at 07:44

    Det låter himlans gott allting, men så liiite 🙂 I alla fall frukosten och fram till lunch. Jag skulle dö svältdöden! Haha. Bra tips med krossad kakaoböna, måste provas! Håller med om att frukost är i särklass dagens godaste!

  • Reply
    Erika
    14 september, 2011 at 07:50

    Ja ge mig.
    Jag har hamnat i nån kostfunk nu – jag orkar och vill inte laga mat och har inte ens sett till att jag har saker hemma att faktiskt tillreda. Jo, frysen är full.. men inte kylen. Och du vet ju hur jag älskar att laga mat annars…?!

    Jag funderar mkt på frukost nu – jag har ju ungefär samma kostvanor som du, men nu under dessa höstiga och ruggiga (älskar) morgnar vill jag äta nåt varmt. Vad ska jag ta? Jag undviker ju socker och spannmål; det sistnämnda främst för att det är så mycket jag inte tål. Och havregrynsgröt pallar jag inte utan sylt…..

  • Reply
    Träningsglädje
    14 september, 2011 at 08:28

    haha jag tycker det låter myyyyycket – helt tvärtom jämfört med sandsnötvattenerika. men jag och erika har redan tidigare konstaterat att vi är superolika och ja, jag gillar ju henne ändå. 😉

  • Reply
    Ulrika
    14 september, 2011 at 08:52

    Tycker det låter lite likt mina vanor, förutom då att jag inte går upp kl 4.40 och därför inte behöver mer än en frukost 🙂 utan istället kör ett litet mellanmål (typ en frukt) mellan frukost och lunch och i stort sätt alltid äter varm lunch. Och så är det ju det där med sockret. Kan inte låta bli att tycka att bullar och choklad hör till livets glädjeämnen.

  • Reply
    erika
    14 september, 2011 at 09:46

    Å jag gillar Sara 🙂 Skulle inte vi vara med i ett sånt där program där man byter matvanor med varandra? Haha.

    • Reply
      Träningsglädje
      14 september, 2011 at 17:04

      JA!!!!!! det vore faktiskt himla spännande!

    • Reply
      Träningsglädje
      14 september, 2011 at 17:04

      alltså, tänker om vi äter rätt lika men liksom bara har olika uppfattning om vad mkt/lite är!!

  • Reply
    Anonym
    14 september, 2011 at 15:09

    Jag vet att du hatar när folk är anonyma, du har skrivit det i din blogg som jag läst alldeles för länge, alldeles för mycket och alldeles för ofta. Det börjar ta destruktiva proprtioner! Jag vill vara anonym, vi har nämligen en gemensam vän (som visade mig din blogg).
    Helena, du är så jävla osund. Jag vet inte vem du tror att du lurar. Ta löpningen som du skrivit om, hur kan du på riktigt tro att den ”dödsdom” din löpning fick ena dagen helt plötsligt går att upphäva den andra? Det är så naivt. Men mer än det, det är resnonemanget hos en som fallit fruktansvärt, fruktansvärt långt ner i sin ortorexi. Du fattar såklart redan nu att jag gör detta uttalande med en egen lång och svår period av ätstörningar bakom mig. Jag har också varit sådär äckligt gladglättig som du är. Jag har också lagt ut menyer och träningsprogram till allmän beskådan. Jag har trotsat skador och tränat ändå (med myokradit som följd, utan att lära mig). Framför allt har jag argumenterat för att det är mitt liv, mina beslut, mina val och ingen annan behöver bry. Men Helena, det håller inte i längden. Ångest (hmm…dina behovavattvaraensamochreflekteralördagar??) och städniga smärtor, är det värt det? Jag spenderade 15 månader på en ätstörningsklinik, helt fruktansvärt. Och jag som bara ville vara hälsosam, ta mina promenader, äta precis det jag valde och vara jävligt hälsosam. Inbilla inte mig eller dig sälv att du har hittat den där magiska jämnvikten som tillåter dig att leva som en ätstörd fast inte vara det. Inte en chans.
    Jag blir uppriktigt ledsen av din blogg, jag känner så mycket för dig samtigt som du provocerar och gör mig fruktansvärt arg. Å ena sidan Helena, verkar du vara pigg och glad och värd något bättre. Å andra sidan, sluta lura dig själv och omvärlden. Sluta blogga och reflektera över din situation istället.

  • Reply
    Sofia
    14 september, 2011 at 20:31

    så jäkla bra 🙂 jag älskar orden; min kropp som jag skall leva med till 100….klockers!!!!!
    Kram Sofia

  • Reply
    JoHo
    14 september, 2011 at 21:24

    Men krossade kakaobönor! Måste köpa!! 😀 Annars… goa och ”snälla” grejer du stoppar i dig, håller helt med om ”förstår-jag-inte-innehållsförteckningen-skippa-tänket”! (fast följer det inte så bra ändå :p)

  • Leave a Reply