Okategoriserade sjukdom

Osänkbar. Not.

Ibland svänger det snabbt.
Gårdagen började ju så bra. Morgonpromenad till jobbet, ett par PT-kunder, en snabb men efterlängtad fika med min bästa vän, ett par kunder till. Fint så. Sen kom lunchen och mitt fyra timmar långa hål i kalendern innan dagens kvällskunder. En perfekt lucka för att hinna äta, ta det lite lugnt, träna och ladda inför kvällsjobb. Kände mig dock otroligt seg och konstig, så jag bestämde mig för att väldigt lyxigt åka hem och vila lite…och någon mening fanns det uppenbarligen med den planen.

Efter bara en liten stund hemma började jag nämligen må mer och mer konstigt, och utan att nämna några detaljer så fanns snart inte den där lunchen inte i min mage längre. Inte den och förmodligen inget annat jag hade ätit det senaste dygnet heller. Magen förklarade krig helt enkelt, och jag lade mig platt och gav upp direkt. Från ingenstans kom någon bacill och bestämde sig för att göra min eftermiddag och kväll till något jag verkligen inte hade planerat.

Dagen idag har sett ungefär likadan ut, förutom att min mage mår aningens bättre och illamåendet är borta. Har spenderat hela torsdagen i sängen och soffan, och fram till alldeles nyss har jag inte varit sugen på att äta någonting. Nu har jag dock fått i mig lite mat, och jag hoppas att kroppen snart piggnar till och återgår till det normala…

Hänga i soffan är ju verkligen min sämsta gren, men TV4 Film lyckades till min glädje pricka in en gammal klassiker – Titanic (helt sjukt är att jag låg och tänkte när jag såg den att den skulle vara fin att se på bio igen, kanske i 3D, och nu när jag ska länka till filmen hittar jag det här…) – som jag inte har sett på många år, och som höll mig stilla och sysslosatt i tre timmar. Otroligt vacker film…omöjlig men så självklar kärlek mellan två människor. Tragiken när de äntligen ska få varandra men istället slits isär blev lite för mycket för mig att hantera idag (också) och gråtkalaset här under filten var ett faktum.
Den där kärleken alltså…den är ju värre att hantera än en mage som totalt har gett upp…way more värre.

You Might Also Like

8 Comments

  • Reply
    Erika
    17 november, 2011 at 16:03

    Kärlek som är så självklar, men där de ändå inte får varann… Jahapp.

    • Reply
      Helena
      17 november, 2011 at 19:45

      …jodå.

  • Reply
    Sofy
    17 november, 2011 at 17:38

    Uh, stackars dig! De där elaka bacillerna alltså! Du kommer igen – film är ju gött som botemedel.

  • Reply
    soffan
    17 november, 2011 at 19:54

    Åh bläää, stackars dig! Get well soon lovely <3 .

  • Reply
    Jojohanna
    17 november, 2011 at 21:10

    Det ar iallafall definitivt inte jag som smittade dig, även om jag känner igen ”tillvägagångssättet” från förra veckan..

    Huvva, krya på dig! Kramar

  • Reply
    Marre
    17 november, 2011 at 21:53

    Krya på dig! Hoppas du mår bättre snart =)

  • Reply
    maja-Style & Life by Leia
    18 november, 2011 at 15:33

    Usch å fy å hoppas magen är snällare idag!

    Haha…jo då…visst har det gått snabbt…Neo är stora killen nu minsann och det känns overkligt att bebisen i magen legat i magen längre nu än vad Neo gjorde:)

    Många kramar och krya på dig

  • Reply
    i min lilla lilla värld
    18 november, 2011 at 23:15

    Blä! Hoppas du blir frisk snart igen

  • Leave a Reply