The other me
Jag hade tänkt att skriva om mina löprundor igår…men så slog det mig. Ibland när jag tittar tillbaka på gamla blogginlägg och läser om alla fantastiska träningspass och all hälsosam mat som jag öser ut i cyberspace känner jag att det kan ge en något snedvriden bild av Helena. Det är ju liksom bara en del av mig.
Det finns ju en helt annan del av Helena också, och den är minst lika viktig. Det är den delen som spontant möter upp sin bästa vän hudterapeuten en fredag efter jobbet. Följer med henne hem till det lilla radhuset och dricker ett…två glas rosé i kvällssolen i trädgården. Äter en grillad middag och pratar om livet. Får en spontan frans – och brynfärgning alldeles för sent på kvällen. Tar t-banan hem mitt i natten och kliver av en station för tidigt för att hon plötsligt blir sugen på att köpa en Nogger och äta i spöregnet på vägen hem.
Det finns alltid två sidor av ett mynt…om ni nu skulle få för er att tro något annat.
3 kommentarer
Anna
Härligt att höra – det blir lätt så att man uppfattar duktiga träningsbloggare som övermänniskor som aldrig gör något annat än springer fort, äter fantastiskt, går på inspirerande helgevents och tränar hela dagarna. Fast jag hade nog tagit 3 glas rosé, så du är ändå väldigt hälsosam 🙂
Ser ut att ha varit en fin kväll.
Åsa
Härligt med Carro-häng. Kram!
Västgötskan
Mycket sant! Ibland låter nog träningsbloggar lite VÄÄÄL hurtiga! 😉