248 dagar kvar
Ja, idag gjorde jag det – anmälde mig till Stockholm Marathon 2013. Löparglädjen har infunnit sig rejält igen, kroppen är med på banan och när en av kunderna idag droppade att platserna till maran nästa år börjar sina vågade jag inte fundera längre.
En kollega påminde mig snällt om att jag efter förra årets lopp hade tänkt att jag ”aldrig mer ska springa Stockholm Marathon” när jag var på det andra varvet och pannbenade (jo, det är ett ord numera) mig igenom Djurgården…men den tanken har jag förträngt och begravt (älska det korta smärtminnet!).
Självklart ska jag stå på startlinjen när det 35:e loppet går av stapeln om 248 dagar, och jag ska göra det med starkare core, uthålligare ben och hjärta och lungor som är vassare än aldrig förr. Amen.
Hänger ni på?
Ren och skär löparglädje(?) med 100 meter kvar av maran 2011.
Du kanske också gillar
Semesterlöpning
Ultravasan 90 2016 – the story (part V)
9 kommentarer
Heidi
Jaaa! First time finnisher ska det bli av mig i år 🙂
Helena
Kul Heidi – vi ses i juni!
Sara
vilken härlig bild! (ser dock slitigt ut…)
Helena
Det VAR slitigt…jag mot all världens män verkar det som… 🙂
M
Jag hänger inte på men det är en UNDERBAR bild 🙂
Annika
Åh jag skulle jättegärna vilja! Känns som en bra 25-årspresent att få!
Erik
Haha jag lär inte springa, men det ser ut som du njuter för fullt på den där bilden 🙂 Men hoppas det går riktigt bra för dig.
ck
Vet inte om jag är känslig (eller jo, jag VET att jag är känslig) men lyckotårarna går liksom inte att stoppa när jag ser bilden? Och det är inte ens jag som springer.
Hanna
Jag hänger på! 🙂 Min första mara, så detta blir verkligen 2013-års utmaning för mig! 🙂