#livetärnu
Mina sommarmorgonpromenader här hemma i Dalarna är min bästa tid för reflektion. Det är något speciellt med luften och naturen här som gör att jag tänker klarare och störningsmoment som kraftiga ljud, trafik och en massa människor är obefintliga vid 7 på morgonen.
Igår morse opererades en person i min absoluta närhet för bröstcancer. Höger bröst togs bort och om tre veckor får vi veta om den vidriga sjukdomen har spridit sig vidare i kroppen eller om gårdagens ingrepp räckte för att rädda resten av den kropp som ska leva i minst 50 år till. I min värld finns bara det senare alternativet, men rädslan och oron får mig att börja tänka lite extra över livets sårbarhet och hur skört allting är…och morgonens promenad i solen väckte en hel del tankar över den tid vi har till låns här på jorden.
Jag har så svårt att första människor som lever livet som om det vore oändligt. Skrämmande många – i övrigt förnuftiga – människor verkar leva efter devisen less is more, och förstår inte att livet ska levas fullt ut varje dag. Jag blir ledsen när jag hör människor som lever bara för helger och semestrar, som avskyr måndagar som pesten eller väljer att lägga all sin energi på att vara förbannade en hel dag över att det regnar i juli. Eller orkar irritera sig över fullständigt obetydliga småsaker i vardagen förresten – som att Ernst har vikt upp sina byxor lite för mycket när han tassar runt barfota i tv.
Varför lever människor liv de inte vill leva, när de själva har all makt i världen att ändra på det? Dyrbar tid som spenderas på arbetsplatser de avskyr, trasiga relationer som till varje pris skall hållas ihop trots att varenda jävla fog har brustit, eller alla de där drömmarna som är fullt möjliga att nå men ändå förblir drömmar livet ut.
Varför slösar vi bort vår tid på jorden som om den vore helt obetydlig och meningslös? Varför bokar vi inte den där resan som vi så gärna vill göra, och egentligen har råd med om skippar att köpa det där kaffet på stan eller de där skorna vi inte behöver? Varför går vi bara ut och äter middag på lördagar? Varför tar vi inte ett glas champagne en helt vanlig tisdag i november? Varför firar vi inte fler namnsdagar med kramar och presenter? Varför tillåter vi oss själva inte att älska och må så bra som vi förtjänar? Varför går vi alltid hem från fester när det är som roligast, och varför tänker vi så ofta ”nej, men inte ska väl jag…?”
Jo, det ska du så fan göra! Du SKA boka den där resan! Du SKA bryta dig loss från det där livet som inte får dig att må precis så bra som du förtjänar! Du SKA dricka champagne på en tisdag! Du SKA glädjas över till synes obetydliga småsaker! Du SKA ringa till din bästa vän och säga jag älskar dig! Du SKA äta en helt vanligt onsdagsfrukost på finporslinet och du SKA våga säga tack och hej till allt som inte förtjänar att vara med och dela din dyrbara tid. Livet är nu och du skulle bara våga låta det gå så långt att du ska behöva få ett tråkigt besked där det svart på vitt står att din tid på jorden är räknad innan du börjar leva det fullt ut!
“One day your life will flash before your eyes. Make sure it’s worth watching.”
Gerard Way
30 kommentarer
En annan Helena
Har följt din blogg ett tag nu och tycker den är väldigt trevlig och inspirerande, men det här var nog det bästa du skrivit hittills!!! 🙂
Lotta
Dagens – om inte veckans, månadens, sommarens – bästa inlägg. Så r ä t t. (bubbel dricker vi varje söndag kväll för att fira av en vecka och fira in en ny)
Hoppas ni får positiva svar om din nära o kära. *håller tumme*
Jennie
Det här gör mig alldeles lycklig att läsa!
Kram
Åsa
<3
Ellinor
Det må vara en nästintill uttjatat klyscha, men det ligger så mycket i uttrycket ”lev varje dag som om det vore din sista”. Ingen av oss borde ta livet för givet då vi aldrig vet vad som kan hända. Ingenting som vi skall gå runt och oroa oss för men däremot ta vara på alla chanser vi får och se till att leva vår dröm!
Maria - Helt (h)ärligt!
Amen to that!
Eliana
Du borde sommarprata!
Härliga du! 🙂
Charlotta
Snillrikt och vasst sammanfattat om livets essens, tack för en rörande text om de viktiga här i livet!
Henke
Så sant som det var sagt! Tack 🙂
Karin Tri - triathlon
Så bra skrivet Helena! Det är så lätt att falla in i en mall över hur det ”ska” vara och vad man ska göra. Men det gäller att känna efter och välja själv, vi har bara ett liv och vi får göra det mesta och bästa av det!
Madelaine
Jag ramlade på din blogg och fastnade,, så oerhört imponerad över din Vasalöpning så det är helt galet.
Det är inget jag är sugen på, men det var riktigt inspirerande att följa och läsa. Vilken rockstar!
Och jag tror, många av oss iallafall, behöver liksom bli lite omskakande för att inse hur dyrbart varje dag i vårt liv är och hur viktigt det är att vi tar oss en funderare på hur vi väljer att leva det.
Tack för att du påminde oss om det, för det är lätt att det grumlas emellanåt och man liksom lever på ren rutin.
Och framförallt ställa sig frågan när man hänger upp sig på något, hur viktigt är det här egentligen?
Petra Axlund Stegman
Word!
Maria
Tänk att det kan vara så lätt det är att glömma att det är NU vi ska leva, inte sen. Livet är inte evigt.
Nina
Bästa, vackraste sanningen!
Kram på dej!
Lovisa
Många kloka ord.
Rebecca
Jag tar till mig av varje ord. Skriver ut denna fina kloka text och tittar eller tänker på den och budskapet varje dag från och med nu. Tack Helena!
Karin FitnessochHälsa
Kloka ord, Helena! Jag håller med och suger åt mig.
Tänk att det är på sommaren och semestern man ofta får den där typen av tankar och reflektioner. Välbehövligt!
FitnessByMe
Så sant – tack för inspirationen! 🙂
Robin
Om jag säger så här. Jag ångrar inte en sekund att jag flyttade ut på landet. Stressen, den dåliga luften osv, existerar nämligen inte här. Dessutom så gick jag ner från 100kg till 75kg också 😉
Jag började nämligen jogga, gå, springa och simma. Därefter började jag gymma 🙂 Tråkigt att höra om din vän. Min mors vän är döende i cancer, och hon vart mamma för inte så länge sedan.
Så jag känner helt klart att mer behövs göras i kampen mot cancer…För det är så många som är drabbade utav eländet.
Aniika
Mitt i prick. Så tråkigt att höra om din vän, hoppas det ordnar sig till det bästa.
Malin
Ditt inlägg rörde mig till tårar vännen… hoppas att allting går bra för din vän! Kram
Pingback:
Lisa & livet från den ljusa sidan
HElt fantastiskt inlägg. Håller så med dig.
Och ps. Fuck cancer.
Pingback:
Pingback:
Pingback:
Pingback:
Pingback:
Pingback:
Pingback: