Browsing Category

mitt första marathon

mitt första marathon Okategoriserade

Nightmare

Kissnödig. Nollgradigt i ett kolsvart Stockholm. Oladdad Garmin. Jag är sen till starten, gråter och funktionärerna kan inte hjälpa mig eftersom de pratar ryska och jag svenska. Straffet för min försening? Spring Stockholm Marathon med ett par skidor och två stavar i famnen.
Rätt oskön dröm att ha precis innan man vaknar. Minst sagt. Min första och sista marathon-mardröm, tack. 🙂

Numret att följa imorgon…

Tur att verkligheten överträffar drömmen ibland.
Nummerlappen är uthämtad. Kroppen känns bra. Sömnkontot är påfyllt. Väderprognosen skvallrar om runt +15 och växlande molnighet, 0 mm nederbörd. Många vänner kommer att stå längs banan och middagsbord för 12 personer är bokat imorgon kväll. Bara ett drygt dygn kvar och det pirrar i mig av skräckblandad förtjusning. Mitt första marathon…hisnande känsla!
Är ni med mig?

mitt första marathon Okategoriserade

Måltid

Nej, jag ska inte prata mat…jag ska prata tidsmål. Många frågar mig nämligen vad jag har för mål med mitt första marathon på lördag. Jag har fått den frågan så pass många gånger nu så att det kanske är dags att börja tänka på det på allvar. Det verkade iallafall min hjärna tycka klockan 02.15 inatt när den valde att vakna och börja dra det ett par varv runt i systemet. Ja, det och tusen andra marathon-tankar. En timme höll den igång, en timme av pre-marathon insomnia.

Så, vad är då ett rimligt mål för det första marathonloppet men genomför i sitt liv? Vad är rimligt med tanke på att jag för ett år sen inte ens kunde springa ett enda steg efter min vandring genom Spanien? Träningsmängden fram till idag? En hel höst av sjukdom och tillhörande löparvila i 7 veckor? En vår med bråkiga benhinnor och diverse andra krämpor?
Det pågår en liten gissningslek på jobbet bland kollegor och kunder. Inte på något sätt sanktionerat av mig, utan helt på eget bevåg. Marathon-räven bland kunderna säger att jag springer in på 3.27(!), ett resultat han själv gjorde som sitt bästa för en sisådär 20 år sedan. Min kanske lite mer rimliga kollega säger 3.43. Ja, sen har vi lite siffror däremellan.

Själv borde jag väl se lite klokt på det här. Vara nöjd om jag faktiskt klarar av att ta mig runt 42 kilometer utan att behöva gå. Under 4 timmar är dock ett mål jag har, och ett hyfsat rimligt sådant tror jag. Skulle jag komma in under 3.45 (hej dröm!) skulle jag dock ställa till med en mindre segerdans på Stockholms Stadion, that’s for sure.

Vad tror ni – vad ska jag förvänta mig av min kropp på lördag?

Nöjd efter mitt senaste lopp – Stockholm Halvmarathon 2009.
Kilometertiden jag höll då, 4.34/km, kommer inte att hållas på lördag…

mitt första marathon mitt Stockholm

6 dagar kvar…

Hurrade över att jorden inte hade gått under när jag vaknade imorse och firade med en promenad runt Riddarfjärden. Solen strålar från en klarblå himmel över huvudstaden idag och jag konstaterar återigen att Stockholm klär bäst i sommarskrud.

Vad jag också konstaterade är att det bara är 6 dagar kvar nu. 144 timmar…eller faktiskt ännu färre kvar till själva starten. Det var Västerbron som påminde mig. Den omtalade och fruktade(?) bron som det är tänkt att jag ska passera efter 8 km, och sedan igen efter 33(!).
Nu är det ju så bra att jag bor nästan granne med bron, vilket innebär att jag har tagit mig an den både en och två gånger, så jag tror inte att det är just den som eventuellt skulle ta knäcken på mig på lördag. Nej, då har jag mer respekt för tristessen som kan uppstå på publikglesa sträckor…som längst ut på Djurgården t.ex. Ser heller inte fram emot lätt lutande Torsgatan-Odengatan mellan 37 och 40 km, där kan jag nog tänkas behöva en aning extra pepp. Söder Mälarstrand är inte heller någon favorit, rätt ful sträcka om jag får säga mitt. Då kanske det är totalt 10 km av 42 som känns sådär, och kan jag njuta av(?) resterande 32 km så ska jag nog se till att ha en bra lördag i min favoritstad. Längtar faktiskt lite…eller ganska mycket.

Farlig?

Vad är ni andra förstagångslöpare mest ”rädda” för? Och alla ni Stockholm Marathon-rävar, vad har ni för tips till oss blåbär – var ska vi koppla in lite extra pannben?