mitt första marathon
-
>Marathontankar
> Stockholm Marathon 2010 – 35 dagar kvar. Den 5 juni är den dagen jag har sett fram emot i snart ett år. En dag jag har väntat på sedan förra året när en skadad fot satte stopp för min start i mitt livs första marathonlopp och jag istället vackert fick stå bredvid starten med en vansinnig frustration över att inte kunna starta, en frustration som fick mig att gråta. Men det har hänt något. Suget efter att springa ett marathon inte lika stort längre. Jag vet plötsligt att jag klarar av 42 km löpning, trots att jag aldrig har testat. Jag vet det verkligen, och jag behöver inte bevisa…
-
>Ett steg närmare maran…
> Ni som har hängt här ett tag kanske kommer ihåg att mitt första marathon den 30 maj i år bara blev en dröm. En liten träningsrunda på 30 kilometer i fel skor blev spiken i kistan för mina fötter och löpningen blev ett minne blott för ett par månader. Dagen efter årets mara var det jag som loggade in på marathon.se och anmälde mig till Stockholm Marathon 2010. Hade ju verkligen längtat efter att få testa att springa 42 195 meter! Något måste dock göras med mina fötter. Efter att ha fått skäll och åtskilliga pekfingrar av min naprapat ett x antal gånger har jag varit på väg tusen…
-
>Världens bästa vän!
> Min bästa vän i starten av Stockholm Marathon 2009, ett lopp som skulle komma att bli hennes bästa någonsin. Grymt imponerad av insatsen, Stockholm var HETT igår och bara att gå runt i stan som supporter var utmattande.Fällde en hel del tårar under dagen, blödig som jag är. De första kom redan när starten gick, så otroligt jobbigt att stå bredvid och se när mitt lopp drog iväg utan mig…Jag skulle ju vakna idag och vara stolt över att ha klarat att springa 42 195 meter, men istället sitter jag nu här och konstaterar att jag fortfarande inte har genomfört ett marathon.Om 370 dagar är det ändring på det.…