mitt Stockholm
-
Egolördag
Vissa dagar vill jag ha för mig själv. Dagar när jag känner mig lite osocial, har lite mer tankar än vanligt i huvudet och ett behov av att liksom komma ikapp mina egna steg. Idag är en sån dag…grande. Segstartad imorse, inte helt oväntat kanske efter en fantastisk vecka i 180 km/h och en lite för sen men värd kväll igår. Stockholm badar i sol och energin i staden flödar, men min dag är lite upp och ner och jag har inte åstadkommit mer än 75 minuter snabb och toksvettig promenad i solen på hela dagen. Ser tillbaka på en intensiv vecka och konstaterar att jag är värd att släppa…
-
One reason
Många undrar hur jag orkar gå upp tidigare än jag behöver (läs: 04.40), bara för att få promenera till jobbet istället för att åka den trötta bussen. För att Stockholm är som vackrast på morgonen är mitt svar…men just idag är orden överflödiga. Fantastiska, efterlängtade september vaknar…jag ler.
-
Sista sucken…
Ja, det är väl den som dras nu? Den sista sensommarsucken. Stockholm har gästats av sommaren i helgen och jag ser tillbaka på en barbent, fantastisk lördag med min bästa vän. Long time, no see och jag log med hela själen under alla våra timmar tillsammans. Kramar. En promenad i sensommarsolen. Stopp för en sen och helt fantastisk(!!!) lunch på Orangeriet. Halva livet avhandlades i soffan…kärlek, fjärilar i magen, sorg, glädje, hundratals minnen och en fin framtid… Ett bröllop kom på besök. Promenerad vidare runt Kungsholmen. Mer prat. Skratt. Minnen. Tusen tankar, frågor och möjliga svar. Solnedgång vid vattnet. Hemmamiddag i soffan med bubbel, musik, högläsning av gamla kompismail, tårar…