Ja, det är vad jag ägnar mina dagar åt just nu. Hitta ett sätt att stilla min rastlöshet genom att mentalt lura mig själv att det finns annat som är kul att göra, saker som inte behöver innebära svett, endorfiner och mjölksyra. Och vet ni vad? Det går bra! Efter mitt inlägg i förrgår tänkte jag för mig själv, ”ok, Helena, du kan gå emot hela din livsfilosofi och sitta här och tycka synd om dig själv för att du är lite snorig…eller så kan du göra något åt situationen och sluta slösa bort din livstid”. Så, istället för att ligga i soffan och sura har jag de senaste dagarna..…

Be who you are and say what you feel because those who mind don’t matter and those who matter don’t mind. Med de orden i huvudet kan jag avsölja att mina dagar verkligen inte är de bästa just nu, därav min bloggtystnad. Min förkylning kryper runt i kroppen som en osalig ande och allt jag kan göra är att acceptera vad den säger och bara vila. Träningen fattas mig men den kan jag faktiskt vara utan. Det faktum att förkylningen hindrar mig att göra andra saker jag vill stör mig dock faktiskt rätt mycket. Stockholm har fullkomligt badat i sol idag, men den är inte speciellt skön att umgås med…