-
Åh!
Den där bubbelkänslan från imorse hängde kvar hela dagen. Jobbet flöt på finfint, jag fick massor gjort och min inlagda gurka provsmakades och lovordades under lunchen. Fick sedan spö av ytterligare en PT-kollega som hängde upp mig i Red Cord:en och hittade alla mina svagheter på fem röda…tadaaa! Svettades ett par liter på 45 minuter, sen fick hon svettas i en knapp halvtimme innan vi var tvungna att bryta upp för dagen. Jag kommer att ha vansinnig (värre än idag, that is) träningsvärk imorgon, två PT-pass på lika många dagar var nog lite för mycket för min sommarsvaga kropp. 🙂 Promenad hem (våga vägra buss) och sen var det dags att…
-
Bubbelmorgon
Nej, inte bubbel som i champagne (även om det hade varit en trevlig morgonrutin…). Jag pratar snarare om bubblet i kroppen…ni vet den där känslan av att det är något som kryper runt och bara vill komma ut, i min värld i form av en märklig lust att göra saker jag inte brukar eller har gjort på länge. Jag har börjat sticka igen, vilket jag inte har gjort sedan i vintras. Jag har börjat läsa mer. Skriva med papper och penna. Väckt en lust att göra om min lägenhet, riva vägg och bygga nytt. Skönast av allt är dock att jag har fått igång min sköna morgonrutin igen. Promenad till jobbet…
-
Nu vet jag.
Den här onsdagen alltså. Den går ju bara från klarhet till klarhet. Vaknade utsövd, körde ett par tvättmaskiner, tog en promenad, käkade frukost, stickade ett par varv på årets första halsduk och lämnade hemmet med ett leende långt innan Nyhetsmorgon var slut. Ett par ärenden på stan och sen var det bara att börja ladda inför dagens träningsutmaning. Inför mitt nya jobb passar jag på att tanka inspiration och kunskap från alla håll och kanter, och klockan 13.00 (pip!) idag var det dags att bli plågad under en timme med 105 kilo PT-kollega. Skräckblandad förtjusning kan jag meddela…en känsla som bara förstärktes för varje minut jag spenderade bland pinnar, hantlar, skivstänger och rep. Han…
