Alltid när hösten börjar smyga sig på funderar jag över det här med träningsfokus och nya mål med mina svettiga träningstimmar. Oftast tränar jag faktiskt inte mot något uttalat mål, annat än mina lopp som jag för det mesta har inbokade framåt i tiden. Jag ser dock mina lopp mer som en (oftast rätt spontan) belöning för min träning, inte som ett långsiktigt träningsmål som jag blint strävar mot. När loppet närmar sig kickar dock adrenalinet in, och då är det blodigt allvar och en väldigt viktig tävling mot mig själv…men det är en annan historia. Ibland undrar jag dock vad som skulle hända om jag kunde hålla uppe det där…

Midnattslopps-lördagen á la Helena blev verkligen en finfin historia med hjälp av en massa sköna människor och positiv energi en masse! Jag kom till söder rätt tidigt, redan strax innan 17, sprang på starka Annika och peppsnackade lite på vägen till Zinkensdamms IP. Fram till starten klockan 21.30 skulle jag nämligen agera levande skyltdocka i Nikes snygga VIP-tält tillsammans med fina Annica och Stockholms två snyggaste crossfit-killar…ett jobb man ju kan stå ut med. Under några timmar stod vi blickstilla och rörde inte en min – kanske inte världens bästa uppladdning inför ett millopp kan man tycka(?). Vid 21.30 gjorde jag ett Stålmannen-snabbt ombyte och stack iväg till starten. 21.55 skulle…

Ja, ikväll är det så dags för Midnattsloppet här i Stockholm. Fram till i förrgår trodde jag inte att jag skulle springa, men sen vann jag ju den där startplatsen från Nike och ikväll klockan 21.55 rusar jag iväg i VIP/maskerad-gruppen! Det är fyra år sen jag sprang senast, och det är också den enda gången jag har sprungit vad jag tycker är Stockholms roligaste millopp. 47.18 var min tid då, och jag har väldigt svårt att tro att jag kommer att göra det bättre ikväll. Trängseln där mellan grupp 2C och 3A kommer att vara ett faktum, och jag får nog ta loppet som en kul grej utan tidspress(?).…