-
Löparåret 2021 i backspegeln
Vilket år det blev tillslut! Jag utvecklades som aldrig förr trots (eller p.g.a.) att jag passerade 40-strecket för ett par år sedan. Och jag lyckades få hela 7 medaljer trots pandemi och en massa inställda lopp. Det var ett år som började mindre bra men minst sagt hämtade sig mot slutet. Jag ger er löparåret 2021. Januari Ja, vad ska jag säga? Inte den bästa starten på ett nytt år. Ni som hängde med på 2020 års story vet att jag p.g.a. skada loggade ungefär 0 normala kilometer under januari månad. Januari 2021 stavas rehab i min dagbok. Det är 1 min löpning varvat med 1 min gång, allt enligt…
-
Boston Marathon 2019 – the story
Boston Marathon. Detta mycket speciella och för många väldigt åtråvärda lopp. Ända sedan jag gråtande sprang in över mållinjen på min första mara i Stockholm 2011 har jag velat springa Boston. Min debuttid på 3.36.50 (otippat snabbt på debuten såhär med lite erfarenhet i löparryggan…) räckte dock inte för att kvala. Jag var 31 år då och jag gissar att kvaltiden låg på 3.35. 2015 lyckades jag springa Stockholm på 3.30.08, men då planerade jag min vandring genom Nya Zeeland och den krockade med Boston året efter. 2016 sprang jag Stockholm med Team Aron helt utan träning (3.54.34) och 2017 åkte jag spontant på en restplats och avverkade NYC Marathon…
-
Jag skulle ju inte…
Nej, jag skulle ju inte springa fler längre lopp i år…eller några lopp alls faktiskt. Jag hade ju liksom sprungit klart för i år efter Ultravasan90. Men man får ju ändra sig. Man får alltid ändra sig. Det är Lidingöloppet på lördag, ett 30-kilometerslopp jag fortfarande inte har tagit mig an. Jag hade ingen som helst plan på att springa i år heller, men när Aron Anderson behöver löpare i sitt team så är inte jag den som är den. Hur svårt kan det vara liksom? Vi hade så fantastiskt kul på både Stockholm Marathon och Midnattsloppet i år så det går liksom inte att tacka nej till ytterligare 3…
