Ja, det är tyvärr det som kommer att stå efter mitt namn i resultatlistan för dagens Jubileumsmarathon. Jag hade lovat mig själv att vara helt frisk om jag skulle starta, och imorse när jag vaknade kände jag direkt att så inte var fallet. Lite snorigt och lite tung i huvudet, dock ljusår bättre än i förrgår och igår. Tanken slog mig att jag kanske kanske skulle kunna starta ändå, loppet går ju inte förrän klockan 13.48…men efter att ha testat förkylningsstatusen genom att ta en långsam FiveFingers-promenad i morgonsolen konstaterade jag att det bara är att lägga ner. En halvtimme i en fart som skulle ta mig 8 timmar att…

Ibland blir inte verkligheten som man kanske tänker att den ska bli. Den administrativa och planerande kontrollmänniskan i mig hyser någon typ av märklig hatkärlek till situationen…rädslan för att tappa kontrollen krockar med nyfikenheten och kärleken till äventyr och överraskningar. Det är härligt med livets svängningar även om det ibland är lite läskigt…som i helgen när midsommartårtan fick byggas om till bröllopstårta eftersom min älskade morbror bestämde sig för att gifta sig i smyg, eller när den utlovade(?) ”lilla bilden” som eventuellt skulle hamna på Expressens framsida visst blev ett löp över hela Sverige (där dessutom telefonintervjun med mig angående att leva sunt året runt blev till ”smaltips” i tidningen…oh well).…