skador
-
HuRrAaAa!
Återbesök hos David idag. Smärta och skönonda känslor om vartannat, as usual. Ett par pekpinnar, några gliringar (tack, jag can handle it) och lite beröm över att jag hade gjort min hemläxa, vilket egentligen innebar att ge f*n i löpningen och lära mig att andas rätt (sög åt mig mest av det senare såklart…). Och sen…det bästa. Innan jag gick hem fick jag höra de där orden som fick mitt leende att gå runt hela huvudet. Du får börja springa lite lätt den här veckan. Va – redan!?!? MEN. Inte snabbt…max 5.30/km. Inte långt…max 10 km. Inte ofta…max varannan, helst var tredje, dag. Det finstilta säger dock att jag måste stoppa…
-
Återupplivat hopp!
Idag var det så äntligen dags…dags att besöka mitt hopp(?) David på Access Rehab, där han huserar tillsammans med en massa andra duktiga människor på samma adress som Rubin McRae’s Running Sweden. Kom dit med kroppen full av förtroende, men självklart även en liten nervositet över att domen skulle bli någon jag inte ville ha. Efter att ha fått en rejäl genomgång där det både kändes och lät som att knäckebröd krossades från nacken ner till tårna (har ni justerat fotlederna någon gång!?), och en hel föreläsning av herr sjukgymnast om att mitt benbesvär av olika anledningar kommer från ryggen, var jag både brutalt trött och glad. Omtumlad och febervarm satt…
-
F*n. Eller…äh, jag vet inte.
Ok friends. Torsdag em…och mina stackars underben har äntligen hamnat under lupp. Har lämnat jobbet och landat på Wayne’s (där ironiskt nog Malin Ewerlöf sitter vid ett bord bort…) rakt över gatan med en efterlängtad sojalatte…och jag konstaterar att kiropraktordomen är här vare sig jag vill eller inte: noll cirkulation, överansträngning typ precis överallt och en mer än önskad löparvila (läs: förbud) i två månader. Ridå. Hej då Stockholm Halvmarathon. Hej då Lidingöloppet. Hej då Topploppet. Hej då Tjurruset. Hej då träningsmål och motivationshöjare. Jag kan ju bryta ihop för mindre och det naturliga vore förmodligen att bli sjukt besviken och bara ge upp. Snygg tapet och mindre snygga svordomar……