-
Home sweet home
Jag känner alltid lite separationsångest när jag ska lämna Dalarna. Igår var inget undantag, och med en helt fantastisk påsk i backspegeln var det inte bara skönt att vända hemåt igen. Det gör mig dock extra varm i hjärtat när min vackra hemstad välkomnar mig med öppna armar längs min promenad runt Riddarfjärden och bjuder på en magisk första morgon här hemma. Prognosen för veckan ser helt strålande ut och jag kommer att njuta av min stad till fullo i de sex dagar jag ska vara hemma innan jag och min bror ska flyga drygt 700 mil västerut….can’t wait! Psst… Stort tack till er som har beställt SURVIVOR-armband. Det…
-
SURVIVOR
Min älskade moster fick inget godis i sitt påskägg i år. Efter två operationer och en lång och inte helt smärtfri – men lyckad – cellgifts – och strålningsbehandling för en vidrig sjukdom som flyttade in i hennes kropp i somras är hon nu fri från bröstcancern. Inspirerad av Ung Cancer och deras FUCK CANCER-armband som jag så många gånger har suttit och tillverkat på deras pärldagar, och som sprider sig som en löpeld pärlade jag ett eget armband till min moster. Ett färgglatt band med ett fint och starkt ord som inger hopp och glädje. SURVIVOR. Hon klarade det. Jag ler och är gränslöst glad inombords att vi har fått…
-
Älgfest
Jag äter ganska sällan rött kött hemma i Stockholm, men när jag väl gör det köper jag alltid ekologiskt nötkött. Kommer inte ens ihåg när jag åt fläskkött senast. Här hemma i Dalarna passar jag däremot på att fylla på järndepåerna ordentligt men vilt som är jagat och slaktat lokalt – det bästa av det bästa! Skärtorsdagens middag bestod av en perfekt tillagad tjälknöl på älg som mamma hade i ugnen hela natten, och innan paltkoman hade lagt sig började hon att laga morgondagens älgkalops…”den blir ju godare om den får dra över natten”. Om min mamma är en mästerkock? Ja. Om hon skämmer bort sin dotter? Totalt.