löpning
-
Tusingar…
Det var ungefär hur länge sedan som helst jag körde tusenmetersintervaller. Sommarens löpning har kanske inte varit av det mest fokuserade slaget, utan mer av karaktären njutningslöpning…och jättelånglöpning. Jag har ju dock ett par lopp i sikte, och med tanke på att de inte ligger sådär fasligt långt fram i tiden är det (för längesen) dags att växla upp tempot i kroppen nu. Snabba tusingar är inget vidare kul att springa, men de är sköna efteråt och är ruskigt effektiva. Även om det bär mig emot kommer jag att få lägga mina inomhus på löpband idag, har ett tidspussel att lägga under hela onsdagen och jag vill verkligen hinna med…
-
Hjältar!
Jag brukar ha svårt att stå bredvid och titta på ett lopp utan att känna att jag hellre skulle vilja vara med och svettas med alla andra. Gårdagens Midnattslopp här i Stockholm var verkligen inget undantag, men för första gången på många år kändes det faktiskt bra att stå vid sidan om. Jag parkerade mig vid dryga 8 km strax innan stigningen mot Mosebacke och hade framför allt fokus på ett par kunder och Emma och José, som jag redan är så sjukt imponerad av med tanke på resan de har gjort. En av mina kunder har sprungit alla Midnattslopp sedan starten 1982, och hans mål numera är att slå…
-
Bästa dagarna
Alltså, är inte de här dagarna precis mellan sommaren och hösten de allra vackraste på hela året? Min arbetsdag tog slut redan klockan 10 idag och då passade jag på att ge mig ut på en löprunda runt kanalen på Djurgården, och avslutade med en bara vara-stund på kajkanten. Svalt och skönt i luften men soligt och vackert som en sommardag – helt underbart! Mitt flås är dock inte underbart för tillfället, och min första halvmil som jag hade planerat i lite snabbare tempo gick visserligen snabbt men satan vad flåsigt det var. Det finns lite att jobba på kan man säga, och jag ser fram emot septembers två lopp…