De här sommarmorgnarna alltså…måste de verkligen ta slut? Ännu en dag med strålande sol, ännu en svart morgonkaffe i ett sovande hus och ännu en tidig löprunda. Imorse fick jag dessutom påhejning av en pensionär som satt på sin rullator och lapade morgonsol: ”heja vad duktig du är, sånt där gillar jag!”. Det händer ju inte varje dag i storstan direkt.

Jag tröttnade på Stockholm efter mindre än ett dygn. Jag älskar verkligen min hemstad, men det är något som gör att jag längtar bort när jag har semester. Det är nog en kombination av att jag har svårt att koppla av till 100% när jag är hemma, och att jag vill vara med mina nära och kära när jag är ledig och har chansen…så jag hann inte mer än landa hemma, sova några timmar, tvätta, packa om och få lite sol på näsan på min gräsmatta innan jag tog mitt pick och pack och stack hem till Dalarna igen. Har haft en lika skön morgon som jag alltid har här.…